Sona Stepanyan
En viktig anledning var önskan att föra samman teoretiska aspekter av utbildningen på Stockholms universitet med den praktiska verklighet som väntar alla som tar examen från MA-programmet, med tanke på yrkets praktiska natur och bristen på infrastruktur och ekonomiskt stöd. Ett annat var att föra in relevanta diskurser vad gäller curatorns arbetsuppgifter i den akademiska miljön och att som utländsk student stärka kontakten med svenska kollegor.
Vilka frågor planerar föreningen arbeta med?
- Sprida och främja kunskap om curering som fristående praktik med en historia som går tillbaka flera decennier.
- Arbeta för nya juridiska perspektiv på anställningsvillkor för curatorer.
- Samla kunskap om dagsläget för det curatoriella fältet och utövarnas behov med hjälp av undersökningar, konferenser och publika möten.
Finns det någon särskild reform du vill se för curatorer i och utanför Sverige?
Det vore fantastiskt om det fanns en motsvarighet till MU-avtalet för frilansare. Nästa punkt vore erkännande och implementering av upphovsrättsliga lagar bland curatorer och uppdragsgivare.
Martí Manen
Sverige har historiskt sett varit en plats där det varit viktigt att experimentera med utställningar. Trots detta har paradoxalt nog inte curatorns roll som yrkesfigur varit en del av kulturplaneringen.
Vilka frågor planerar föreningen arbeta med?
Att känna samhörighet kring vår roll inom konsten, att vara en röst för och möjliggöra inkluderandet av curatoriella praktiker som en del av den kulturella vokabulären.
Finns det någon särskild reform du vill se för curatorer i och utanför Sverige?
Vi behöver bättre förståelse för vad det curatoriella arbetet innefattar och hur vi curatorer arbetar tillsammans med andra kulturutövare.
Marianna Garin
Det kändes viktigt att öka medvetenheten om arbetsvillkoren för curatorer i Sverige i dag, särskilt efter pandemin som gjort det tydligt att curatorn inte beaktas inom det svenska statliga stödsystemet, speciellt jämfört med andra konstnärliga praktiker. Det är dags för en grundläggande strukturell förändring, att arbeta för en mer demokratisk uppdelning av statliga medel. Ojämlikheten har funnits för länge.
Vilka frågor planerar föreningen arbeta med?
Föreningen har precis börjat definiera sin roll: hur man verkar, hur man bygger nätverk och hittar medlemmar. Listan över förhoppningar och ambitioner är lång. Prioriterat är att hitta sätt att förbättra de ekonomiska villkoren för curatorer genom lika tillgång till bidrag, stipendier, projekt, andra former av ekonomiskt stöd och så vidare. För att förstå den strukturförändring som krävs måste man först erkänna den utsatta ställning som curatorer befinner sig i. En undersökning skulle kunna genomföras för att kartlägga faktiska arbetsförhållanden och leda till djupare förståelse av behoven. Norsk kuratorförening har redan gjort något liknande. Lika viktigt är erfarenhetsutbytet med våra kollegor för att främja bredare kunskap om de aktuella diskussionerna inom fältet. Att förbättra stödet till curatorer skulle stärka bildkonsten som helhet.
Finns det någon särskild reform du vill se för kuratorer i och utanför Sverige?
Svenska curatorer bör (som i de nordiska grannländerna) vara berättigade till stöd och krisbidrag från Konstnärsnämnden på samma sätt som andra konstnärliga yrken som regissörer, kompositörer, dirigenter och koreografer redan är det. Vi måste upprätta tydliga arbetskontrakt och etablera fasta ersättningar. Vi har lång väg framför oss och dessa förändringar kan ta tid, men vi börjar initiera vissa saker och att bara att veta att vi är en grupp är redan ett stort steg framåt.
Karin Bähler Lavér
Med min egen erfarenhet som utgångspunkt har jag länge känt behov av att engagera mig i diskussion och organisering av frågor om den prekära situation som berör kulturarbetare i allmänhet och curatorer (eftersom det är mitt yrke) i synnerhet. Denna känsla blev ännu påtagligare under pandemin när det också blev tydligt att curatorer till stor del inte var inräknade vad gäller stipendier och stöd. Jag tror också att svenska konstinstitutioner har mycket att vinna på att samverka mer med oberoende curatorer (när det kommer till frågor om t.ex. representation) och hoppas kunna främja ett mer dynamiskt och mångsidigt fält.
Vilka frågor planerar föreningen arbeta med?
En är att genomföra en undersökning för att kartlägga förutsättningarna för curatorer i Sverige idag, för att på sikt förbättra dem. För närvarande finns det inget sådant ramverk som MU-avtalet som bestämmer grundnivåerna för avgifter och så vidare, och jag tror att den här typen av undersökning skulle kunna bidra till att lägga grunden för ett sådant avtal. Varje form av förbättring som kan leda till mindre konkurrens och mer solidaritet och tillit (inte bara mellan curatorer utan inom konstsamfundet som helhet) tror jag skulle vara fördelaktigt.
Finns det någon särskild reform du vill se för kuratorer i och utanför Sverige?
Den mest betydande och viktiga tror jag vore att staten utfärdar ett arbetsstipendium till curatorer. Eftersom curering innefattar så mycket förarbete (t.ex. forskning, ateljébesök, administration etc.) skulle ett sorts mer tillförlitligt stipendium verkligen undanröja mycket av den upplevda otryggheten.
Magdalena Malm
Curatoryrket har funnits etablerat i Sverige sedan över 30 år medan stödstrukturerna för yrkesgruppen låtit vänta på sig. Curatorerna skapar mycket värde för konstscenen; möjligheter för konstnärer att ställa ut, för publiker att uppleva konst, för internationellt utbyte såväl som utveckling av fältet och dess kontext. Bildkonsten saknar en tydlig röst, det är märkbart i hur kulturpolitiken utvecklas. Svensk curatorförening kan spela en betydelsefull roll i ett större kollektiv som behöver resa sig och bidra till en konstruktiv utveckling av bildkonsten i Sverige.
Vilka frågor planerar föreningen arbeta med?
Det finns många delar som behöver undersökas. Vi börjar med arbetsvillkoren och finansieringen av curatoriellt arbete. Bidrag på nationell och lokal nivå måste finnas tillgängliga på samma sätt som för regissörer, koreografer och andra sådana konstnärliga yrken. Curatorernas konstnärliga gärningar behöver också få sitt rättmätiga erkännande, av t.ex. kritikerkåren. Tio slumpartade konstverk på rad är inte det samma som en utställning! Föreningen kan också fungera som ett nätverk för curatorer att stödja varandra och för utbyte av idéer och kunskap.
Finns det någon särskild reform du vill se för kuratorer i och utanför Sverige?
En avgörande sak vore för Konstnärsnämnden att göra sina stipendier och residens tillgängliga för curatorer. Att inte göra det är att hindra utvecklingen av bildkonsten och är till och med diskriminerande i relation till andra yrkesfält (som exempelvis koreografer/dansare).
En annan viktig reform, som diskuteras i rapporten Återstart för kulturen, vore att instifta ett bidrag för frilansande curator att kunna arrangera utställningar hos värd-institutioner runtom i landet. Bidraget skulle fungera som ett substitut för finansiering av Riksutställningar, som las ned utan att ersättas. Ett sådant stöd skulle skapa arbetstillfällen för curatorer och konstnärer, stärka lokala konstinstitutioner samt öka publikers tillgång till bildkonst över hela Sverige.